Origin / production of PLAOrigin / production of PLA

Produktion av PLA

Ett hållbart alternativ?

Polylaktid (PLA) tillverkas främst av glukos från majsstärkelse och är därmed en förnyelsebar resurs i jämförelse med oljebaserade plaster som till exempel ABS. PLA kan också tillverkas från andra växter rika på stärkelse, exempelvis betor, sockerrör och potatis. Lönsamheten med att odla majs i USA är så pass god, tack vare deras generösa majssubventioner, att nästan all PLA som produceras är baserad på majsstärkelse från USA. Majsen som odlas för industriella applikationer kallas fältmajs och är annorlunda från sötmajs som används till livsmedel och djurfoder. För närvarande används ca 40% av den odlingsbara landmassan till produktion av djurfoder. Skulle efterfrågan på bioplaster öka så innebär det att fältmajs konkurrerar med mark som idag används till att odla sötmajs för mat och djurfoder.

PLA i 3D-printing

Additiv i PLA minskar miljövänligheten

De flesta 3D-skrivaranvändarna är medvetna om fördelarna och nackdelarna med att använda PLA i utskrifter. PLA är en av de mest populära plasterna inom 3D-printing främst på grund av plastens användarvänlighet och att den inte släpper ut partiklar i samma utsträckning som andra material. Materialet är lätt att använda, fäster på byggplattan och deformerar inte under en lång print. Däremot är materialet relativt sprött och tenderar att brista under tryck vilket gör det mindre lämpligt för uthålliga produkter. Genom åren har filamenttillverkare försökt att öka materialets styrka, elasticitet och användarvänlighet genom att tillsätta additiv exempelvis akryler. Det som ofta inte nämns är vilken miljöpåverkan dessa additiv har på materialets som helhet.

Miljöpåverkan

Nedbredbytningsbar - med rätt infrastruktur

Även om PLA är komposterbar och kan återvinnas så kräver det en sofistikerad industriell komposteringsanläggning. Komposteringsanläggningar idag kan inte separera bioplast från andra plaster. Att mixa oljebaserad plast med bioplaster är ett stort problem för återvinningsanläggningarna då det degraderar kvalitén av det återvunna materialet. Plasten måste sorteras innan det skickas till återvinningscentralen. Idag hamnar den största delen av PLA på soptippen och nedbrytningstiden varierar mellan 100 och 1,000 år. Under den tiden hinner materialet avge metangas (som motsvarar 25 CO2 ekvivalenter per enhet). Mängden utsläpp beror på additiv och råmaterialet.

Vad gör vi?

Köp återvunnet material

Idag är det mest hållbara alternativet att köpa återvunnet material. Vi arbetar kontinuerligt med att hitta nya källor av material och kombinationer som kan återvinnas men som samtidigt behåller största delen av orginalmaterialets egenskaper så att det kan användas i industriella applikationer.

Skicka tillbaka spill och spolar

Istället för att vänta på att kommuner etablerar en värdekedja för att sortera och samla in bioplaster, så kan ni redan idag använda er av RE-ADD! Vi samlar in spill och spolar från användare av vårt material och använder det separate produktserier.

PLA gjord på svensk cellulosa

Vi driver ett forskningsprojekt tillsammans med Chalmers, RISE Processum, SEKAB och Perstorp för att utveckla en effektiv process för industriell framställning av PLA från cellulosa som annars går till värmeverk. Målet är att hitta en ny tillämpning för en av Sveriges största naturresurser.